Över jul och nyår unnar vi oss badsemester vid Tanga längs Tanzanianska kusten. Saltdrypande dopp, mangroveträd, korallrev, och fantastiskt färsk seafood som vi gick ner och köpte av fiskarna nere på stranden. Havsvarelser, knappast av denna värld, i lila, rosa och turkosa färger.
Området är oexploaterat och genuint vilket innebär dagslånga elavbrott; färggranna grodor i toalett, vask och golvbrunnar, läbbiga skräckfilmsinsekter som sticker gaddarna i en och en husvärd vars enda språklighet är av kiswahilisk natur. Vi bor avskilt vid stranden och hyr halvdana bilar av hyresvärden för att transportera oss.
På den lokala marknaden köper vi frukt vi inte ens vet namnet på och vi gör utflyker och tittar på cashewnötträd, cocospalmklättring och vattenmelonodlingar.
Havet är varmt och vågorna vackra och när tidvattnet dragit strandlinjen långt, långt bort kan man promenera ut till korallrevet och spana på färggranna sjöormar, spretiga sjöborrar och ståtliga sjöstjärnor i rött och grönt.
Snart nog är semestern över och vi måste återvända till vår overkliga verklighet. Vilket är ett äventyr i sig.
Under julhelgen har fler dödsolyckor skett med bussar på Kenyanska vägar så nu har regeringen resolut förbjudit nattlig busstrafik med följden att dagstrafiken måste svälja dubbla mängden passagerare. I den röran for vi hem.
Till ny skola, till 420 tentor och 80 uppsatser. Med smaken av salt i håret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar