No worries, stay indoors!

No worries, stay indoors! blev tipset vi fick från Immigrationsmyndigheten i Kisumu dit vi åkte i förtvivlan på universitetets inrådan, dagen innan vårt visum gick ut. Det finns ett immigrationskontor här i Eldoret också men ryktet säger att det finns en chef som försöker göra karriär där och att man ska undvika honom... Så istället for vi 15 mil till det mer vänligt sinnade kontoret för att få tipset att hålla oss inomhus.
I Eldoret har Immigrationsverket börjat arrestera vita utan arbetstillstånd på gatan. Och därtill deras kenyanska chefer.
Höjdare från universitetet, i måttsydda kostymer och myndighetsmässiga slipsar träffade oss på vår veranda och försäkrade oss om att de gör allt som står i deras makt (inklusive mutning och att utnyttja personliga kontakter) för att vi ska få våra tillstånd.
Men värdslig makt har föga inverkan på en sådan metafysisk myndighet som det kenyanska Immigrationsverket så sedan en vecka tillbaka har jag häckat inomhus. Det är en absurd tillvaro att vara olaglig utan att ha gjort något olagligt. Man tycker ju att man skulle kunna få ett beslut innan det förra gått ut?
Och att berätta för sin nioåriga dotter att det kan hända att mamma och pappa arresteras av militärpolis, det är ett rätt tufft samtal. Tufft också att behöva övertyga henne om att OM vi deporteras så kommer hon att få resa efter och att vi KOMMER att träffas hemma i Sverige.
Det är klart att jag är ödmjuk nog att inse att våra priviligierade upplevelser inte kommer i närheten av den situation som papperslösa flyktingar lever under, men det får en onekligen att tänka över deras helvete.
Märkligt handlingsförlamad blir man av att vara i sådan limbo och man tänker ickelogiska konstruktioner såsom: Om jag låter bli att jobba och sitter hemma inomhus och glor på rippade dåliga amerikanska serier är jag då mindre olaglig? Är det lagligare att sitta inomhus på kenyansk mark än utomhus? Och är isåfall trädgården mer lagligt än stadens busstorg? Mycket dumheter hinner löpa förbi ens hjärnvindlingar under en veckas laglöshet, allt emedan sunkighetskänslan och paralysen sakta kväver en.

Och så denna lördagmorgon får jag en epostkopia på mitt arbetstillstånd!!! ♥♥♥
Det är en fullkomligt surrealistisk känsla av lycka över en sån vardaglighet som ett myndighetsbeslut!
So here I am Kenya! Finally a kenyan resident!!

Laglöshet i Kenyaland.

Alla fina papper med stämplar och titlar gjorde föga nytta på Immigrationskontoret så nu har universitetets chefsjurist rekommenderat oss att inte gå till Immigrationskontoret om inte han är med.
Så när vi nu står här inför den mer och mer annalkande deporteringsdagen slås vi av kenyanernas syn på lag.
De flesta kenyaner vi känner, på gatan så väl som i höga positioner säger till oss att chilla och don't rush. Och det faktum att vårt visum går ut på lördag verkar inte stressa dem alltför mycket.
Jag vet faktiskt inte varför de har lagar och regler i det här landet.
På universitetsbiblioteket står fem stora skyltar om att den som använder egen laptop i internetcafét får sin laptop konfiskerad. Mellan varje stationär dator sitter givetvis någon med en egen laptop.
Längs vägarna åker ständigt undermåliga bussar utan bälten, strålkastare eller stängbara dörrar och de stoppas av poliser som gör sitt jobb och tittar i bilarna och sedan får sin dagliga muta.
I Nairobi finns trafikljus jag inte sett någon annanstans i landet. Röda och gröna julmysigt färgade lampor som biltrafiken komplett ignorerar med stora trafikstockningar som följd. I var och varannan rondell står poliser och viftar fram trafik vilket skulle vara helt onödigt om folk löd trafikreglerna och trafikljusen. Inga böter delas ut.
Och så det här med visum. Istället för att effektivt dela ut rätt visum till folk så att de som är här på turistvisum verkligen är turister och de som jobbar verkligen har arbetstillstånd så är det liksom kutym att folk jobbar utan att ha tillstånd, med stora arbetsgivare som sjukhus och universitets medgivande. Och när nu alla våra papper för att få vistas i landet på lördag går ut; ett brott som i min bok är rätt allvarligt: att olagligt vistas på ett annat lands territorie!, ja då rycker gemene kenyan på axlarna och säger:
SO WHAT??!
Så nu står vi inför valet att vara svenskt laglydiga och åka hem eller kenyanskt vardagligt brottsliga och stanna.
Och mitt livs första lagbrott skulle bli illegal invandring...

TITELITUT!

Idag har jag hållit min stora presentation av det kommande kenyanska logopedprogrammet för Head of Department, Dean, Professors och andra högdjur.
Det riktigt sjunger av titlar i huvudet. Lite TITELITUT faktiskt!
Nåväl; det gick finfint!! :-D
Fick massa bra feedback och ska in med reviderad utbildningsplan till dekanus inom två veckor. Vi har förhoppningsvis funnit en form som kan godkännas av kommittéer och nämnder i nästa vända.
Så kanske att allt jobb bär frukt?
Söt frukt, som kenyanska solmogna mangos!!
Presentationen var ett skönt klimax i en kaotisk livssituation där immigrationsmyndigheten meddelat att vi har två veckor kvar i landet och att de inte kommer att förlänga det visum vi har.
Vi behöver ju ett "working permit" för att stanna här påpekar de.
Nämen???!! Som om vi inte visste det? Som om vi inte sökt arbetstillstånd för över 5 månader sen!!? Som om det inte är immigrationsmyndigheten själv som ska ge oss de där tillstånden.
Hur svårt kan det vara egentligen? Istället för att ge arbetstillstånd till mutande kinesiska tjuvskyttar och somaliska terrorister, skulle de kunna lyfta luren, konfirmera från min dekanus att jag är en "ovärderlig, outbytbar internationell resurs" och sen stämpla mitt djävla pass?
Hur lång tid kan det ta? 20 minuter?
Så nu har jag försett mig själv med ett riktigt fint brev från min dekanus, med underskrift och brevhuvud och stämplar och titlar (TITELITUT!) att skicka med till immigrationsmyndigheten. Håller tummarna att titlarna håller och hoppas på att inte behöva åka hem till Sverige för en tillfällig ovälkommen semester i slutet av februari.
Om inte det funkar ses vi på en krog nära er alldeles alldeles snart!

Ickevardag och mindfullness

Kenya är ett fantastiskt vackert land; från öken i norr till bergslandskap i söder, vita stränder i öst och regnskog i väst. Däremellan savann, odlingslandskap, théplantager, byar, kåkstäder och städer. Även ute i ingenstans finns små byskolor, kyrkor i alla gudsinriktningar, små plåtskjul som säljer Coca Cola och mobiltelefontimmar och överallt är det damm, damm och åter damm.
I bebodda områden vinglar fyllon bland åsnor och fårhjodar med små fåraherdar i 5-10-årsåldern. Folk bär en massa; vedpinnar, vatten, barn och bananer; ofta på huvudet, varför bär vi inte saker på huvudet i västvärlden?
I icke bebodda områden ser landet mer genuint ut som i National Geographic: Klassiskt formade acaciaträd, torka och röd jord, och så en och annan zebra eller babian som ger lite wildlife åt tillvaron.
Till detta sträcker sig stora, sagolika nationalparker med fascinerande djur och landskap av närmast mytisk karaktär. Vi far på helgsafaris och låter kameran fånga nya djur varje gång. Och det är en nästan berusande känsla!!!
Och även om Sverige också är vackert i alla sina skrudar; vinter som sommar, vår som höst, så är dettta något helt annat, något så mycket mer ovardag.
Det är en oerhörd ynnest att få vara här och uppleva detta. Det finns nåt oerhört lugnande i denna ickevardag, Så mycket lättare att finna mindfullness genom nya ögon i nya världar.
Och jag njuter av det.
Kanske är det detta som är lycka.

Logopedprogramsplanering

Men Logopedprogrammet då, undrar vän av ordning? Här åker människan till Kenya för att göra stordåd i logopedins namn och sedan hör man inte ens ett othorhinolaryngologiskt knyst från henne? Ja ni. Jag önskar jag kunde säga att det går finfint men sannast är att det går trögtrögt.
Jag är inget organisatoriskt geni och när varje dokument kräver telefonsamtal och artighetsfraser och hitta rätt person och leta rätt på nån som har utskrifträtt och andra bökigheter då blir saker tungjobbat.
Som utbildningsplanen som jag håller på att fixa till: Ingenstans kan någon säga hur många poäng en termin ska bestå i, om det finns institutionskrav på kurser som måste ingå i masterprogram, om hur lång eller kort en kurs måste/får vara, etc. Olika människor ger olika besked och papper man får tag på som ger en del svar är odaterade och ingen vet var datorfilen till det finns så om man vill ha med text därifrån får man skriva av. Har försökt att OCR-scanna men papprena är tummade och smutsiga och nötta.
Vilket inte är märkligt med tanke på universitetets arkivsystem (se bild).
Men jag har pratat med folk och suttit i möten och knepat och knåpat för att kompromissa mellan önskemål och krav och slutligen fått ihop ett förslag som ska ut på remiss till kliniker och avdelningsfolk för att sedan boka tid med Senaten (institutionsstyrelsen?) som fattar alla beslut. Min förhoppning är att vi ska få klartecken att köra till hösten. Men det är nog lite naivt...

Jullovssemester

Över jul och nyår unnar vi oss badsemester vid Tanga längs Tanzanianska kusten. Saltdrypande dopp, mangroveträd, korallrev, och fantastiskt färsk seafood som vi gick ner och köpte av fiskarna nere på stranden. Havsvarelser, knappast av denna värld, i lila, rosa och turkosa färger.
Området är oexploaterat och genuint vilket innebär dagslånga elavbrott; färggranna grodor i toalett, vask och golvbrunnar, läbbiga skräckfilmsinsekter som sticker gaddarna i en och en husvärd vars enda språklighet är av kiswahilisk natur. Vi bor avskilt vid stranden och hyr halvdana bilar av hyresvärden för att transportera oss.
På den lokala marknaden köper vi frukt vi inte ens vet namnet på och vi gör utflyker och tittar på cashewnötträd, cocospalmklättring och vattenmelonodlingar.
Havet är varmt och vågorna vackra och när tidvattnet dragit strandlinjen långt, långt bort kan man promenera ut till korallrevet och spana på färggranna sjöormar, spretiga sjöborrar och ståtliga sjöstjärnor i rött och grönt.
Snart nog är semestern över och vi måste återvända till vår overkliga verklighet. Vilket är ett äventyr i sig.
Under julhelgen har fler dödsolyckor skett med bussar på Kenyanska vägar så nu har regeringen resolut förbjudit nattlig busstrafik med följden att dagstrafiken måste svälja dubbla mängden passagerare. I den röran for vi hem.
Till ny skola, till 420 tentor och 80 uppsatser. Med smaken av salt i håret.

Hemskolning

Oj vad höstterminen har gått fort.
Eftersom jag fortfarande inte har fått något arbetstillstånd så "hjälper" jag bara till på Universitetet. Bland annat har jag ansvar för runt 300 nya studenters utbildning i akademiskt skrivande, en kurs som har varit jätteintressant att utveckla och som jag gärna skulle göra något av på hemmaplan också. Jag gillar ju att undervisa. Ibland glömmer jag bort det, och ibland får man ju inte gilla det eftersom man bara ska vara en stöttande coach i studenters utveckling och ibland beter sig studenter på ett sätt som gör att man glömmer varför man överhuvudtaget tog jobbet som lärare.
Men jag har ju en annan undervisande roll också och det är som hemskolande mamma! Och vet ni: det är nog det roligaste jag gjort!
Jag har ju alltid varit lite hemskolningsskeptisk när man ser vilka ägghuvuden det är som sysslar med sånt; spritt-språngande-galet kristna och allmänt konspirationsteoretiska nötter som tror att allmänkunskap kan skada dina inavlade gener. Och jag tror ju fortfarande att det är nyttigt att träffa olika människor i skolans värld och få en allmänbildning som du delar med andra i ditt samhälle. Men nu är det ju så att skolsystemet har sina uppenbara brister här i Kenya och för att ha tillnärmelsevis samma utbud av kunskap som kamraterna i Sverige så hemskolar vi en dag i veckan + att jag även förbereder material att jobba med de dagar då jag är på universitetet.

Här har  ju barnen "sommarlov" nu så dagarna är långa och kan fyllas med massor av matnyttigt. Och här kommer en liten rapport kring vad vi gjort under hösten.  

Svenska: Vi har gjort en massa sidor i boken Språkskrinet som vi fick med oss från skolan där hemma. Det är helt enkelt en övningsbok i svenska som övar stavning, vokabulär, grammatik och språkstilar. Vi har gjort stavningsövningar kring dubbelteckning från www.lektion.se och letat stavningsappar att öva i. Vi har skrattat åt särskrivningsexempel och rättat dem tillsammans. Vi skriver mail och brev och har hittat en fantastiskt fin sajt som heter www.storybird.com där man får använda bilder av riktiga konstnärer och skriva berättelser till. Det blir jättefint och nästan som riktiga böcker!
På läsförståelsefronten är det läsningen som är det allra roligaste nu och stordotra har hamnat i slukaråldern. Alla Harry Potter-böcker slukas och läses redan om. Nu inväntar vi att mormor ska komma hit med de sista i serien!!  Vi har lånat det högsta antalet e-böcker vi kan i veckan från hembiblioteket och har också hittat gratis e-böcker, både på svenska och engelska här: http://nanok.com/alf/. Tyvärr hör vi att Linköping kommun troligen ska sluta låna ut e-böcker till våren, vilket är VÄLDIGT tråkigt för oss!! :-(  Fullkomligt förståeligt med de ockerpriser förlagen tar ut för att biblioteken ska "få" låna ut deras böcker, men ändå. Stordotras handstil har förbättrat otroligt eftersom de tvingas skriva av tavlan så mycket i skolan. Men vi har också börjat träna på skrivstil hemma och tangentbordstränat med spel på nätet, t.ex på www.kunskapsstjarnan.se/.

Engelska: Engelska tränar vi inte extra hemma. På tre månader har stordotra snappat upp en massa både i skolan och i lek med grannarna. Hon pratar och förstår nu flytande engelska. All undervisning i skolan är på engelska och det går fort att lära sig!! Hemma rättar vi ibland lite uttal och pluralformer men mestadels pratar vi engelska när grannungarna är på besök etc. 

Matte: Matte har vi försökt lägga krut på, för det gör inte stordotra frivilligt. Vi försöker göra klart den medhavda matteboken till jul, vi tränar multiplikationstabellen med repetitioner, prov, tärningar, spelkort, i appar (Rekommenderar särskilt 10monkeys Multiplication: https://play.google.com/store/apps/details?id=com.tenmonkeys.multiplication&hl=en där de t.o.m fått till lite spelkänsla vilket annars tyvärr många läroappar saknar!) och så har vi tränat vardagsmatte i recept, fördelning av godisbitar, etc. Vi har gått igenom olika diagramtyper och tittat på tokiga cirkeldiagram på t.ex: http://www.pinterest.com/ktkittykat57/funny-pie-charts-and-graphs/. Vi har ritat egna Venn-diagram och gjort diagramläsningsövningar från nätet och prövat att ändra parametrar, t.ex här:  http://www.topmarks.co.uk/flash.aspx?f=barchartv2  Vi har också tittat på denna fantastiska film för att förstå vad det är man ska ha statistik och diagram till: http://www.gapminder.org/videos/the-river-of-myths/

Historia: Historia är inte stordotra direkt nödbedd att lära sig om. Vi har läst om istid och dinosaurier, stenålder, bronsålder, järnålder och vikingatid. Vi har sett filmer om hur folk bodde och om deras vapen och verktyg. Vi har besökt museum med fynd från pre-stenåldern till stenålder, bronsålder - järnålder. Vi har läst texter och svarat på frågor från material på www.lektion.se. Wikipedia är vår kvällslektyr. Egyptens historia har stordotra frossat i sedan ett besök på Tutankhamonutställningen i Malmö men det tål att läsas lite till och hon läser det mesta hon kommer över och vi har beställt filmmaterial hemifrån från Discovery. Slaveriet är ju aktuellt när vi är här och eftersom vi ju såg slavhandelsplatser när vi var på Zanzibar. Vi har därför läst om Sveriges deltagande i slavhandeln, att vi sålde det mesta av järnet som höll slavarna fångna och som användes som betalningsmedel! Och när vi pratat om lika värde har vi också kommit in på Andra världskriget och nazismen och pratat om Anne Frank, som ju gömde sig i Holland, i ett hus som vi sett när vi varit där, men aldrig gått in i. Något för nästa resa till opa!!.

Religion: Eftersom skolans religionsundervisning är så extremkristen har jag velat väga upp det med andra religioner. I skolan lär de sig massor av detaljer ur bibeln. Hemma har vi läst om hinduism och ritat konstiga gudar därifrån, pratat reinkarnation och kaster. Vi har läst om Egyptens och Vikingarnas gudar och läst nordiska och indiska gudasagor.

Geografi: Vi har pratat om Östergötlands geografi, under sommaren reste vi ju runt till alla ändar för att kunna ha mer verkliga referenser till platserna. Vi har pratat kommunerna och pekat ut dem på blindkartor. Vi har läst om platserna på Wikipedia och i turistbroschyrer på nätet. Vi fastnade också ett tag vid Göta kanal och slussarna och läste om von Platen. Vi har läst ut den medskickade Nils Holgersson-replikan "Pojken och Tigern" och svarat på frågorna som fröken från hemskolan skickat med, spelat landskapsspelet på www.seterra.net och pratat om var vi i familjen varit och bott och gjort i olika delar av landet. Vi har nosat lite på Europakartspel och Europaflaggspel och på Kenya och Kenyas närmsta grannländer. Vi har också skrattat gott åt våra usla gissningar i spelet http://geoguessr.com/ som är kopplat till Google Maps och slumpar fram bilder på platser som man sedan ska gissa var de är på kartan. Det gav mycket tillfällen till diskussion om växttyper, vägkvalitet, existens av berg och hur höga, vägskyltar, hur hus är byggda, vilken sida av vägen man kör, etc.

SO: Vi har läst boken om Barnkonventionen (se: http://www.lyssna.nu/alla-barns-ratt/) och diskuterat orättvisor och lika villkor, barnarbete och barnaga. Vi har pratat om skillnader mellan Kenya och Sverige i hur man lär sig i skolan, hur samhället är uppbyggt och människor lever. Vi har läst Statens medieråds Nosa på nätet och pratat källkritik. http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Nosa-pa-natet--sagoboken/

NO: Vi har planterat fröer, vattnat, sett det växa och ätit grönsakerna. Vi har fascinerats av vår bananplanta som växer så man kan MÄTA skillnaden mellan morgon och kväll. Vi har läst och pratat, spelat spel, ritat och läst sagor om näringskedjor, näringspyramider och näringsvävar. Många idéer fick vi från Pinterestsidor som denna: www.pinterest.com/mrsallengoods/food-chains-and-food-webs/ Vi har åkt på safari och pratat om växtätare, köttätare och allätare. Vi fick komplettera kedjan med växter och insekter i kompost och förmultnad jord. Vi har en egen kompost runt bananplantans fot, med myror och insekter. Vi har pratat om jord, odlingsjord, vulkanisk jord, vulkaniskt glas, fossiler och stensorter. Vi har sett hur olika typer av jord beter sig vid översvämningar (och hur pappa beter sig när han rusar ut med spade och gräver diken!!). Vi har läst om fotosyntes och cellandning. Vi har gjort fysiska experiment kring varmt och kallt och konstaterat att det är relativt. (Blev väldigt aktuellt när polisen stoppade oss och sa att barnen inte hade tillräckligt med kläder på sig. Mitt i den fantastiska sommarvärmen (för oss (24grader!)), medan de afrikanska barnen är klädda i täckjacka!
Och vi har skådat och läst om solförmörkelser.   

Teknik: Vi har botaniserat i Polhems liv och tittat på det mekaniska alfabetet: http://lillapolhem.tekniskamuseet.se/  Stordotra har också fått en länk (http://scratch.mit.edu/) till datorprogrammeringsprogrammet Scratch, som är utarbetat för barn, där hon försöker göra spel och filmer som lillasystern skrattar gott åt.

Hemkunskap: Sedan vi äntligen förskaffat oss en spis med ugn, samt en fritös och en liten jiko så bakas det och lagas en massa olika rätter, mer eller mindre exotiska som stordotra är med och skapar.

Bild och form: Vi har med oss den här fantastiska boken: http://www.rainbowresource.com/product/sku/052633/ där det finns massor av kreativa idéer och enkla steg för hur man ritar olika saker i olika tekniker. Vi prövar oss fram. Vi har också tittat på bilder av vikingska djurornamenteringar och ska försöka oss på att göra en planch, men vi skissar fortfarande!
Och så julpysslar vi förstås.
  
Musik: Vi har lagt julsånger i varje julkalenderlucka och övar nu till ett luciatåg för grannarna. Vi har köpt en maasaitrumma och försöker träna enkla rythmer på den.

Idrott: Det blir kanske inte så mycket idrott som det borde, men vi går ganska mycket och långa sträckor, vi har varit på gå-safari där man går bland djuren och vi försöker bada och simma i en utomhuspool en bit härifrån varje vecka. I somras tog ju stordotra en massa simmärken för att visa oss att hon skulle klara det där testet som de skulle ha i skolan under hösten.

Ja. Kanske missar vi något viktigt ur läroplanen, men vi får nog med en hel del annat kunskapsbagage att ha i ryggsäcken ändå för en liten klipsk 9-åring som blir stor så fort!