söndag 16 mars 2014

Vardagsafrika - kväll

Det drar ihop sig till kvällning i en liten stad nära ekvatorn. Här gäller kiswahilitajm. 7 går solen upp och 7 går solen ner. Här behövs ingen vinter- eller sommartid, för solen är punktlig och stabil.
Eldoret är en levande och bubblande liten stad, men västerländska företeelser som museum, teater och biograf finns inte. Man kan roa sig med att ta en bodaboda in till stan, festa loss på en milkshake och om man är lagd åt det hållet finns det discon/klubbar/dansställen där musiken är svinhög och dansen obscen. Vilket ju inte direkt är min grej.
Blir det varmt någon eftermiddag finns istället flera swimmingpooler att besöka i grannskapet.
Sen tar jag mig hemåt och äter middag med gänget hemma. Här äter vi ihop med tjänstefolket. Vi höll på att bli galna av att de stod och tryckte i köket.
Det blir tidvis bullrigt och kaotiskt när alla ungarna ska bråka om platser, muggar, bestick, antal bönor eller vad nu ungar kan tänka sig att bråka om.
Sedan lugnar kvällen ner sig. Lilldotra gillar att hänga inne hos grannungarna och kolla barn-TV.
Jag har två externa hårddiskar med film hemifrån som stundvis roar. Annars finns det ett halvknakigt Internet för dumsurfning, facebookande och i enstaka lyckade fall skypning. Jag pysslar med mina bokmanus, redigerar foton och läser en och annan bok.
Då och då kollar någon av det brokiga gänget grannar in. Den magnifika, intensiva och varma grannkvinnan som är ihop med en svensk röntgenläkare som stundvis pendlar hitåt. Den fantastiske, lättpratade, rojalistiska, stilmedvetne, homosexuelle inneboenden som fyller kvällen med djupa samtal om livet och döden och det där emellan. Och den ADHD:ige grannpastorn som stundvis gästar oss med full intensitet som ett lätt jordskalv av intensiva åsikter, hatpropaganda, glad naivitet och aptit på kunskaper och samtal.
Livet är givetvist inte lika socialt som att vara krogägare och kunna svänga ner för sällskap och samtal varje kväll, som det är hemmavid, men det är trevligt ändå. Då och då bjuder vi in bekanta och kollegor på grillfest och blir man uttråkad nån helg finns utflykter av National Geographic-kvalitet.
Det går ingen nöd på oss!!
Och definitionen på vardag återstår ännu att formuleras.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar